söndag 31 oktober 2010

när livet är precis värt

Ringde mamma när jag tog en promenix igår. Hon var på bibblan.

Sofia: jag är på väg till Nordstan, det sägs att det är något slags bombhot där..
Mamma: Ja, gör det.
Sofia: Ja nä. Kul om man får se något.
Mamma: Jaa...det är nog ingen fara..Ska vi höras då?
Sofia: ok. hejdå.

vet att hon bryr sig. egentligen.




6 kommentarer:

  1. Hahahhaa! "Älskar" när man får sådan respons av de man håller när kär. När man ringer för att få lite kärleksbevis och uppmärksamhet och någon ba: Ja men vi hörs senare då? Ha!

    SvaraRadera
  2. Snygging! Du har en liten utmärkelse att hämta på min blogg! Komsi komsi över och ta emot den vet jag!!!

    SvaraRadera
  3. jaja.. lite bombhot, älskar dig ju vet du väl. "sara och tårtan" har pappa hängt upp vid saras säng. Jag är där inne och tittar onödigt mycket, tycker lillasyster. Karin Maria

    SvaraRadera
  4. Haha, lilla Karin, mitt uppe i att leta böcker och måste multi-taska. Ack, ack. Inte 60-talisternas starka sida direkt..

    SvaraRadera
  5. haha, det ar min mamma det..Kan inte lata bli att kanna mig lite varm i hjartat nar jag laser det har.

    SvaraRadera
  6. Klart jag vet Mama! Hihi frågan är ju nu om multi-taska måste googlas? Nä det var mean...- rebecka-mean alltså! Som jag. puss!

    SvaraRadera