Vad hände? När bokade jag in precis hela sommaren med jobb? Och varför hör jag mig själv diktera under kvart-i-tio-fikan om hur bra jag anser det vara att ha ett sommarjobb?
Det är faktiskt inte bara bra. Jag saknar att äta frukost på altanen för att genast därefter packa picnickorgen. Eller ja, trycka ner mackor och PET-flaskor med saft i plastpåsar och bege sig ut på sjön. Leta efter en ö där det inte ligger en båt (japp, i Vänern lägger man sig ABSOLUT INTE på samma ö som någon annan). Straffet för en skön sovmorgon blir alltså en lite mer kantig och vass ö. Ändå sträcker man ut sig i en krokig position på berget och säger "hääärligt". Jag älskar det.
Men kvällarna står fortfarande orörda, och vilka kvällar vi haft. Är det inte så att kvällsdop är det bästa? och öarna kommer ju då kunna väljas och vrakas när alla kräftor begett sig hem för lite siesta ;)
SvaraRaderaSanning!! och inte den bittra!
SvaraRadera